Ett livslångt lärande

Det är strax före gryningen och landsvägarna som slingrar sig genom fält och tallskogar i nordvästra Louisiana är fortfarande tomma när Bobby Claiborne lämnar sitt hus i skogen för att göra den 30 minuter långa bilresan till Fresenius Medical Care dialysklinik i den lilla staden Coushatta. Varje måndag, onsdag och fredag anländer Claiborne till kliniken strax efter kl 6.00, bärande på en ryggsäck med böcker och sin bärbara dator eller surfplatta. Att ha något att fokusera på hjälper till att få den fyra timmar långa behandlingssessionen att gå snabbare, förklarar 57-åringen från Louisiana, som har fått dialys sedan september 2012.

”Ett sådant åtagande är ovanligt bland patienterna”, säger Nikki Bryant, klinikchef på den lokala Fresenius Medical Care-anläggningen. ”Vi har 38 patienter, de flesta afroamerikanska män i 50-årsåldern, som kommer i två skift på alternerande dagar. Jag har aldrig träffat någon så fokuserad på att utnyttja sin tid maximalt som Bobby", tillägger Bryant. ”Han är en förebild”. Hemodialysbehandling är mer än en tömningsupplevelse, eftersom det kräver att patienten ändrar sin livsstil och sina matvanor, genomgår tre till sex timmar långa dialyssessioner, vanligen tre gånger i veckan, och tar flera läkemedel. Hos friska människor renar njurarna blodet oavbrutet, cirka 300 gånger om dagen. Om de inte fungerar som de ska kan vatten och avfall samlas i kroppen. För patienter som Claiborne ersätter en dialysmaskin njurarna, och avlägsnar metabola toxiner, överskott av salt och vätskor från blodbanan.

Genom sitt nätverk av dialyskliniker i över 45 länder i hela världen ger Fresenius Medical Care behandling till över 310 000 patienter, varav nästan två tredjedelar på inrättningar i USA. Kliniken i Coushatta öppnades 2001 och har totalt 16 dialysstationer. Medicinska inrättningar som den här erbjuder inte bara regelbunden behandling, utan fungerar även som en mötesplats i samhället. ”Vi ger råd om bättre mat- och dryckesval och hur man kan fortsätta att vara aktiv. Vi gör allt vi kan för att förbättra våra patienters livskvalitet”, förklarar Bryant.

Att ge upp har aldrig ingått i Bobby Claibornes ordförråd. ”Jag bestämde mig för att göra det bästa av min tid och arbeta med något som inte bara ligger mig själv varmt om hjärtat, utan som också var en av min mors sista önskningar”, förklarar Claiborne, som började sina studier 2015. Genom att lägga ner långa arbetsdagar på sin strävan även efter dialysbehandlingarna lyckades han slutföra studierna och ta examen med betyget summa cum laude. ”Jag har alltid tyckt om att bestämma mig för något och nå det målet”, säger Claiborne.

Det var hans arbete som pastor i lokala baptistkyrkor i nästan 20 år som fick in honom på vägen mot att ta examen i teologi, vilket kräver mer än bara disciplin. Claiborne behövde också ett bord för sin bärbara dator och sina böcker under dialysbehandlingen. Klinikpersonalen i Coushatta fick leta länge efter ett justerbart sidobord, något som vanligtvis endast finns på sjukhus. Claiborne erkänner han inte skulle ha klarat det utan det kärleksfulla stödet från hans fru Edna, som han gifte sig med på nyårsafton 2013. ”Hon är canceröverlevare, så vi matchar varandra perfekt eftersom vi känner till utmaningarna med att leva med en kronisk sjukdom alltför väl.” Han kan också förlita sig på sina fem vuxna barn och nio barnbarn, som alla bor i närheten och besöker honom nästan varje vecka. Och så har han sin far, som fortfarande lever i Natchitoches.

Dr Claiborne har i enlighet med sin natur redan stora projekt på gång för att hålla sig upptagen. Han älskar att laga mat och jobbar för närvarande på att fullända sin skicklighet som grillmästare. ”Jag ska köpa en elgrill till jul för att bli ännu bättre på att grilla”, läser han i listan. ”Men mitt främsta mål är att hitta en ny utmaning och bli produktiv igen. Jag är i en unik position för att kunna ge råd till människor i krissituationer.”

Ännu viktigare är att han väntar på en njurtransplantation och räknar med att få goda nyheter inom kort. ”Framtiden ser ljus ut”, säger Claiborne med leendet hos en man som gått igenom mycket, men som hittills har lyckats förvandla varje hinder till en möjlighet. ”Och jag planerar att finnas kvar för att kunna njuta av den tillsammans med min familj.”