Låt oss starta med grunderna!
I följande text får du veta hur dina njurar i allmänhet fungerar, hur du bäst kan förebygga eventuella skador och vad du ska göra om din njurfunktion redan är nedsatt. Förhoppningsvis kommer denna information att göra det lättare för dig att förstå njurarna och att föra en trygg diskussion om sjukdomsrelaterade ämnen med din läkare.
Patientens situation
Kronisk njursjukdom definieras som avvikelser i njurarnas struktur eller funktion som har funnits i mer än tre månader och som har konsekvenser för hälsan.
Kanske har du själv redan märkt fysiska förändringar: Känner du dig ofta trött och kraftlös? Har du mindre aptit än vanligt? Har du svårt att somna eller kan du inte koncentrera dig? Upplever du ofta illamående? Dessa tecken kan tyda på en gradvis förlust av njurfunktionen.
Med lämplig behandling kan din läkare hitta sätt att lindra dessa symtom. Det är viktigt att ha en öppen diskussion med din läkare om hur du mår. Lär dig hur du kan hantera din sjukdom samtidigt som du fortfarande njuter av livet.
Din allmänläkare eller en specialistläkare, en nefrolog, utför olika tester för att avgöra om du har kronisk njursjukdom. Blodprov kommer att tas så att nefrologen kan kontrollera vissa laboratorievärden. Dessutom utförs vanligtvis ett urinprov där det undersöks vilka ämnen som utsöndras i urinen och hur mycket som utsöndras.
Protein i urinen
Frågan om det finns protein (albumin, ett visst protein) i urinen spelar en avgörande roll. Om det finns en varaktigt ökad mängd albumin i urinen kan det tyda på att njurarnas filterfunktion har försämrats, vilket också kallas proteinuri (eller albuminuri).
Fastställande av GRF (glomerulär filtrationshastighet)
CKD-stadium 1 beskriver en något nedsatt njurfunktion och CKD-stadium 5 är det sista stadiet. Din läkare beräknar den glomerulära filtrationshastigheten (GFR) för klassificering. Den anger hur väl njurarna renar blodet från gifter och utsöndrar dessa i urinen. GFR uttrycks i milliliter per minut. Ju lägre GFR-värdet är, desto sämre fungerar dina njurar.
Till exempel indikerar ett GFR mellan 60 och 89 något minskad njurfunktion. Detta motsvarar CKD-stadium 2. Ett GFR mellan 15 och 29 tyder på allvarligt nedsatt njurfunktion med CKD-stadium 4.
Om GFR är lägre än 15 blir njurersättande behandling alltmer trolig på grund av otillräcklig njurfunktion. I detta skede kommer du och din läkare att bestämma när det är bäst att inleda en behandling.
Upprätta en behandlingsplan
Om du har fått diagnosen kronisk njursjukdom är det andra steget att upprätta en behandlingsplan som passar din personliga situation. Den syftar till att bromsa sjukdomens utveckling, att lindra eventuella symtom och minska komplikationer. Din behandling kan inriktas på problem som t.ex:
- Högt blodtryck (hypertoni): Kontrollera om blodtrycket ligger inom det normala intervallet.
- Njurrelaterad anemi (njuranemi): Det är viktigt att kontrollera om det finns tillräckligt med röda blodkroppar i blodet och om elektrolyt- och syra-basbalansen, som ansvarar för syretransporten till organen, är i balans.
- Diabetes: Kontrollera blodsockernivåerna
Om du har obehagliga tankar, håll dig till följande principer:
- Jag är inte ensam!
Min läkare, min familj och min vårdpersonal finns vid min sida. - Jag kan lära mig alla nödvändiga steg!
Kan andra, så kan också jag. - Mina symtom kan lindras!
Med rätt behandling kommer jag att må bättre.
Var modig och tro på din styrka! Om du är öppen med dina problem för din läkare kan du hitta den behandling som passar bäst för din situation. Låt även dina närstående delta i samtalen. Prata öppet om dina rädslor och bekymmer.
I nästa avsnitt kan du ta reda på hur dina njurar fungerar.
