Hoppa till innehåll

Mina behandlingsalternativ

Vilken behandling är rätt för mig?

Din läkare har diskuterat med dig att din njurfunktion är kraftigt nedsatt och att du snart måste välja den njurersättande behandling (NEB) som är lämpligast för dig. Både för att bevara ditt liv och din livskvalitet. Eftersom det finns mer än ett behandlingsalternativ är det viktigt att du tar tillfället i akt att lära dig mer om behandlingarna för att göra rätt val.

Att välja rätt behandling för njursvikt kan vara svårt. Bekanta dig med de olika behandlingarna och välj tillsammans med din läkare den behandling som bäst passar ditt hälsotillstånd och din livsstil.

Den dialysbehandling du väljer är inte huggen i sten. Din livsstil och ditt medicinska tillstånd spelar också en roll för ditt val av behandling. Dessa faktorer kan förändras vilket kan leda till att du kanske måste byta till en annan behandlingsform. Många patienter genomgår inte bara en behandlingsform under sin livstid.

Varje behandlingsalternativ har sina egna för- och nackdelar och alla behandlingar passar inte alla patienter, vilket kan begränsa dina valmöjligheter. Tillsammans med din läkare och din familj kan du bestämma vilken behandling som är bäst för dig när det gäller behandlingsresultat och individuell livskvalitet.

Stödjer dig på vägen

Vi vill hjälpa dig på vägen till rätt behandling och har sammanställt den viktigaste informationen om de olika behandlingsalternativen.

Njurtransplantation

Är en operation där en patient med njursvikt får en ny njure. Antingen från en levande eller avliden donator.

Vid en njurtransplantation får en patient (mottagare) en frisk njure från en donator.

Huruvida en patient är lämplig för en njurtransplantation beror på olika medicinska överväganden. Laboratorietester görs för att säkerställa att njuren från donatorn och mottagaren passar ihop.

Tiden för att få en njure donerad varierar mycket. Tyvärr finns det inte tillräckligt många njurar tillgängliga för transplantation, därför kan patienterna ofta stå på en väntelista under lång tid.

Vem kan donera en njure?

  • En donator inom familjen (förälder eller syskon).
  • En obesläktad donator (t.ex. en livspartner eller en mycket nära vän).
  • En avliden donator som före sin död gått med på att donera sina organ.

Hur fungerar en njurtansplantation?

Den donerade njuren placeras i den nedre delen av buken. De sjuka njurarna avlägsnas vanligtvis inte, främst för att dra nytta av njurarnas kvarvarande funktioner. Om det går som planerat (dvs. operationen är framgångsrik och efterföljande medicinering fungerar) tar den nya njuren över de sjuka njurarnas funktion tillräckligt mycket för att delvis återställa den förlorade njurfunktionen. En framgångsrikt transplanterad njure kan fungera i många år. Om transplantationen inte lyckas är dialys återigen ett alternativ. Många patienter med njursjukdom genomgår olika behandlingsformer under sin livstid (till exempel börjar med peritonealdialys, sedan en njurtransplantation och därefter hemodialys efter att den donerade njuren förlorat sin funktion eller komplikationer uppstått). En misslyckad transplantation är inte det sista alternativet.

Vad måste man tänka på vid en njurtransplantation?

En lyckad transplantation kan hjälpa till att uppnå ett bättre hälsotillstånd utan dialys. För att förhindra avstötning av den donerade njuren måste patienten regelbundet ta läkemedel efter transplantationen. Denna medicinering kallas i allmänhet för immunsuppressiva läkemedel. I vissa fall kan dock inte ens dessa läkemedel förhindra avstötning av njuren.

Eftersom ditt immunförsvar är svagare än andras bör du vara medveten om dessa läkemedels eventuella biverkningar, särskilt infektioner. Det är därför viktigt att du följer de hygienrutiner som din vårdpersonal lär dig. Dessa läkemedel kan också orsaka andra oönskade biverkningar, såsom förändringar i tandköttet, ökat blodtryck, höga kolesterolnivåer, svullet ansikte, anemi, oönskad hårväxt, hudproblem och försvagat skelett. Om någon av dessa biverkningar uppkommer ska du informera din läkare. För patienter med en donerad njure är det viktigt att läkemedel mot avstötning och andra läkemedel tas enligt ordination samt att regelbundna uppföljande undersökningar äger rum.

 

Till toppen

Peritonealdialys (PD)

Peritonealdialys (PD) är uppkallad efter bukhinnan (peritoneum).

Den är en tunn hinna som täcker bukhålan och de inre organen. Den finns naturligt i varje människas kropp. Denna form av dialys använder bukhinnan som ett naturligt filter för att ersätta njurfunktionen. Vid PD tappas dialyslösning in i bukhålan. Beroende på ordination byts lösningen ut regelbundet så snart gifter och överflödigt kroppsvatten har passerat över till dialyslösningen.

PD kateter

  • En kateter är en mjuk och flexibel slang gjord av silikon, ungefär lika tjock som ett sugrör i diameter.
  • Vid peritonealdialys tappas dialyslösningen in eller ut ur bukhålan genom katetern.
  • Katetern placeras i bukhålan genom ett mindre kirurgiskt ingrepp. Den kan vanligtvis användas två veckor efter operationen.

Det finns två typer av PD

PD utförs antingen som kontinuerlig ambulatorisk peritonealdialys (CAPD, manuella byten) eller som automatiserad peritonealdialys (APD, byten med hjälp av en maskin). I sällsynta fall kan också en kombination av de två typerna användas. Båda behandlingsalternativen utförs normalt i patientens hem eller på andra lämpliga platser, till exempel på arbetet eller på ett hotellrum under resor. Vanligtvis utförs behandlingen av patienten själv eller av en vårdare. Oroa dig inte, du kommer att få utbildning av din vårdpersonal innan du utför dialysen på egen hand. Du kommer att lära dig de nödvändiga stegen och efteråt kommer du att vara stolt över dig själv för att du kan sköta din egen behandling. Beslutet om ett av de två PD-alternativen beror på livsstil, hälsotillstånd samt personliga preferenser och fattas tillsammans i samråd med läkare. Det kan vara till hjälp att involvera anhöriga eller ta del av andra patienters erfarenheter innan du fattar ditt beslut. Allt kan göras tillsammans!

Fakta om PD

  • Du utför vanligtvis behandlingen på egen hand, sju dagar i veckan, hemma, enligt din läkares ordination.
  • Du är dock inte ensam. Din PD-sköterska hjälper dig och uppföljning med regelbundna läkarbesök på din klinik kommer utföras. Det finns dessutom alltid möjlighet att komma i kontakt med vårdpersonal dygnet runt.
  • Med PD är du relativt flexibel. Det gör att du kan planera ditt dagliga liv. Detta kan vara viktigt för dig om du arbetar, går i skolan eller reser.
  • Dessutom är PD möjlig nästan var som helst, så du kan till exempel dialysera på arbetsplatsen. Prata dock med din läkare om detta i förväg.
  • Genom att slippa resa till en dialysmottagning på sjukhuset får du mer tid för dig själv.
  • PD kan hjälpa till att bibehålla kvarvarande njurfunktion.
  • Det används inga nålar för att utföra PD och behandlingen är vanligtvis smärtfri.

Vad du behöver göra för att lyckas med PD:

  • Du kommer att få utbildning på dialysmottagningen för att säkerställa att du känner dig bekväm med att utföra PD på egen hand. Du kommer också att lära dig korrekt katetervård.
  • Det kan ta lite tid att vänja sig vid dialyslösningen i magen. Det är vanligtvis inget problem för en vuxen att ha två till tre liter dialyslösningen i bukhålan.
  • Genom att följa vissa riktlinjer kan du undvika risken för en infektion som kallas peritonit. Hygien är en av de viktigaste aspekterna vid PD-behandling. Din PD-sköterska kommer att utbilda dig hur du kan undvika infektioner.
  • Du behöver förvaringsutrymme för dialysmaterial hemma.
  • Om du har diabetes, kan din läkare behöva justera din insulindos. Detta beror på att sockret i dialyslösningen kan höja dina blodsockernivåer.
  • Du utför din behandling varje dag, sju dagar i veckan, enligt din läkares ordination.
  • Du kommer att besöka dialysmottagningen regelbundet för att träffa din läkare och din vårdpersonal.

Kontinuerlig ambulatorisk peritonealdialys (CAPD)

Manuella påsbyten. Vanligtvis görs tre till fem vätskebyten per dag i hemmet.

Vid CAPD sker dialysen kontinuerligt. Dialyslösningen tappas in och ut med manuella byten. Vanligtvis görs tre till fem byten per dag i hemmiljö, på arbetsplatsen eller på resan. Efter samråd med din läkare kan bytena ske i ett lämpligt rum på till exempel din arbetsplats. Under dialysen är du inte ansluten till någon maskin. 

CAPD-påsbyte med stay•safe®-systemet

Se video om stay•safe® CAPD steg för steg

Hur man utför ett påsbyte steg-för-steg

Steg 1)
Den nya dialyslösningen tappas in via katetern in i bukhålan.
 

Steg 2)
Dialyslösningen ligger kvar i bukhålan i flera timmar. Slaggprodukter och överflödigt kroppsvatten passerar då över till dialyslösningen.

Step 3)
Den använda dialyslösningen tappas ut via katetern ur bukhålan.

Efter att du utfört handhygien enligt klinikens riktlinjer ansluter du CAPD-systemet till din kateterförlängning. CAPD-systemet består av två påsar, en tömningspåse och en påse fylld med 2-2,5 liter dialyslösning. Du tömmer ut den använda dialyslösningen genom din kateter, vilket tar cirka 20 minuter. Efter utflödet spolar du systemet med en liten mängd ny dialyslösning.

Därefter fyll bukhålan med den nya dialyslösningen. Genom att hänga lösningspåsen på infusionsstången i axelhöjd fylls bukhålan med hjälp av gravitationen. Denna process kallas inflöde och tar cirka 10 minuter. Du kan sedan koppla bort systemet och sätta på desinfektionshylsa på din kateterförlängning.

Ett påsbyte tar cirka 30 minuter och görs vanligtvis tre till fem gånger om dagen. Vissa patienter föredrar att göra påsbytet i samband med måltid samt vid sänggåendet. Alla nödvändiga steg lärs ut och förklaras under utbildningen.

Dialyslösningen kan vara i bukhålan i flera timmar, detta kallas för dialystid. Under denna dialystid, tiden mellan två byten, avlägsnas slaggprodukter och överskottsvätska från ditt blod till dialyslösningen. Dialyslösningen tappas ur bukhålan vid nästa påsbyte.

Till toppen

Automatiserad peritonealdialysis (APD)

Automatiserad PD-behandling med hjälp av en maskin. ADP-behandlingen utförs vanligtvis hemma.

För APD byts vätskan ut i en automatiserad process med hjälp av en maskin. Behandlingsordinationen är olika för varje patient och anpassas därför efter dina behov. Din läkare kommer att bestämma antalet påsbyten och dialystiden. APD utförs vanligtvis som en längre session medan du sover och behandlingstiden är mellan åtta till tolv timmar per dag. Du kommer att få utbildning i hur maskinen ska användas.

Som PD-patient lär du dig att utföra din behandling hemma på egen hand. Detta innebär en viss grad av personligt ansvar. Dialys i hemmet innebär dock inte att du är ensam. Om du har några frågor eller behöver mer hjälp kan du kontakta din vårdpersonal.

Lär dig mer om peritonealdialys i följande video (engelskt tal):

sleep•safe harmony

Se video om sleep•safe harmony

Hemodialys (HD)

Under en hemodialysbehandling filtreras ditt blod utanför kroppen genom en dialysator, även kallad filter eller konstgjord njure, för att avlägsna oönskat slaggprodukter, gifter och överflödig vätska. För behandlingen måste man skapa en särskild tillgång till blodbanan (kärlaccess) som används för att komma åt dina blodkärl under behandlingen. Det finns tre huvudtyper av kärlaccess: AV-fistel, AV-graft eller kateter. En AV-fistel eller en AV-graft opereras vanligen i armen eller i benet. Katetrar sätts vanligtvis in i kärlen i halsen. Den föredragna accessen för HD är en AV-fistel, vilket är en åtkomst i armen som görs genom att man sammanfogar en ven och en artär i ett litet kirurgiskt ingrepp. Detta har visat sig ge bättre resultat jämfört med en AV-graft eller en kateter.

Vid hemodialys används en lösning som kallas dialysat för att avlägsna oönskade ämnen från ditt blod. Till skillnad från peritonealdialys används ett speciellt konstgjort membran i dialysatorn som gör det möjligt att rena blodet. 

En typisk hemodialysbehandling tar fyra till fem timmar och upprepas tre gånger i veckan. Tid och frekvensen av hemodialysen beror dock på ditt hälsotillstånd och din livsstil.

Om du väljer dialys på mottagning har du vanligtvis tre fasta besök per vecka. Med detta behandlingsalternativ förbereder, utför och övervakar vårdpersonalen dialysen åt dig. 

Fakta om hemodialys på mottagning

  • Behandlingen utförs och övervakas av undersköterskor, sjuksköterskor och läkare.
  • Din dialys är samlad på ett ställe. Du behöver inte förvara dialysmaskin eller material hemma.
  • Under dialysen kan du läsa, slappna av, arbeta på datorn, titta på tv, lyssna på musik eller göra något annat du tycker om.
  • Du kan också prata med andra dialyspatienter. Det är trots allt bra att veta att du inte är ensam i den här situationen. För många patienter är dialysbehandlingen en plats att umgås och ibland utvecklas starka vänskapsband mellan medpatienter.

Att tänka på:

  • Följ ditt dialysschema: vanligtvis tre besök per vecka, fyra till fem timmar per dag, plus eventuell restid.
  • Genomför hela behandlingen. Även om du bara slutar fem minuter för tidigt kan dialysen bli mindre effektiv och påverka din hälsa.
  • Under de första månaderna av behandlingen kan du fortfarande vara utmattad och ostadig på benen efter dialysen. Sjukresor till och från behandling kan vara aktuellt.

Hemhemodialys (HHD)

Behandlingen utförs i patientens hem, vid behov med hjälp av en närstående.

Om du väljer hemhemodialys (HHD) kommer du eller en vårdare att förbereda, genomföra och övervaka behandlingen. Dialysmaskinen och dialysutrustningen används i hemmet. Beroende på vilken maskin du använder kan eluttag och vatten behöva anpassas. Vissa maskiner avsedda för hembehandling gör det också möjligt för dig att resa.

Hemhemodialys fungerar på samma sätt som hemodialys på mottagning, men behandlingen utförs i ditt hem. Vanligtvis utförs hemodialys tre till fyra gånger i veckan. För hemhemodialys kan det finnas flexibilitet att lägga till ytterligare behandlingstillfällen, s.k. frekvent hemhemodialys. Frekvent HHD utförs vanligtvis fem till sex gånger i veckan och gör det också möjligt att utföra kortare dialystillfällen, beroende på vilken metod du och din läkare tillsammans bestämmer er för. Frekvent HHD har visat sig ge olika fördelar för patienterna, vilket kan förbättra flexibiliteten och livskvaliteten.

Dessa fördelar kan delas in i fysiska- och psykiska fördelar. För frekvent HHD har olika fördelar påvisats, t.ex. att man vanligtvis kan välja en mer liberal kost1 , sänkt blodtryck2,3 och minskad medicinering i samband med detta1 , samt förbättrad överlevnad.4,5,6

För den mentala hälsan har ytterligare fördelar med frekventa HHD beskrivits. En kort daglig hemodialys har visat sig förbättra den mentala hälsan och leda till färre depressionsepisoder.

Om du arbetar kan möjligheterna till arbete förbättras eftersom dialystiden är kortare.

Slutligen kan sömnstörningar och eventuellt vissa symtom, som "myrkrypningar" i benen minska.

Alla dessa fördelar kan ha stor betydelse för patientens individuella situation och välbefinnande. Därför kan frekvent HHD vara ett behandlingsalternativ. Prata med din vårdpersonal om detta också kan vara ett alternativ för dig.

HHD kan vara ett val för patienter som vill fortsätta att arbeta, vara så flexibla som möjligt och utföra dialys i en välbekant miljö.

Fakta om hemhemodialys

  • Du är mer flexibel när det gäller arbete, skola eller andra sociala aktiviteter jämfört med behandling på HD-mottagningen. Detta eftersom du själv kan välja dialystider enligt rekommendation från din vårdpersonal.
  • Du stannar i den välbekanta hemmamiljön under dialysen och har möjlighet att alltid nå din vårdpersonal via telefon.
  • Eventuellt kan dina kostrestriktioner minska vid tätare dialystillfällen.
  • Du behöver inte lämna huset för din behandling, vilket sparar tid och transportkostnader samt att du inte behöver oroa dig för att passa tider i samma utsträckning.
  • Du kanske kan göra HHD helt på egen hand. Du eller din vårdpartner sätter in nålarna själv, vilket föredras av vissa patienter.

 

 

Att tänka på:

  • Under de första veckorna genomgår du vanligtvis en träningsfas, eventuellt tillsammans med en närstående.
  • Om du behöver assistans vid något moment under behandlingen bör du säkerställa att personen alltid finns tillgänglig vid behandlingstillfället.
  • Tänk på att avsätta tid för att förbereda behandlingen och rengöra utrustningen efteråt.
  • Hör med din dialysmottagning om din vatten- och elförsörjning behöver anpassas för behandlingen.
  • Du måste också ha förvaringsutrymme hemma för material och utrustning.
  • Om du är rädd för nålar kan detta vara något att ta hänsyn till. Prata med din vårdpersonal. 
Till toppen

Dialys på mottagning

Behandlingen sker på dialysmottagningen. Vårdpersonalen förbereder, utför och övervakar behandlingen.

Om du väljer dialys på mottagning har du vanligtvis tre fasta möten per vecka med fyra timmars behandling per tillfälle.
Med detta behandlingsalternativ, kommer vårdpersonalen att förbereda, utföra och övervaka dialysen åt dig. 

Lär dig mer om hemodialys i följande video (engelskt tal):

Konservativ behandling

Fokus på att upprätthålla livskvalitén, inte på att förlänga livet. Behandlingen är baserad på lindring av obehag och smärta som orsakas av symtom på njursvikt, t.ex. svullnad och andfåddhet.

Beroende på dina (medicinska) förutsättningar kanske dialys inte förlänger ditt liv och det bästa alternativet kan vara att låta naturen ha sin gång. Oavsett medicinska förutsättningar väljer vissa patienter, utifrån sin individuella situation, att inte påbörja eller för att avbryta sin njurersättande behandling.

Du kan välja att inte alls få någon njurersättande- eller och livsförlängande behandling. Njurfunktionen kommer då inte att ersättas och dina njurar kommer att helt sluta fungera, vilket leder till en naturlig död. Din vårdpersonal kommer fortfarande att stödja dig och behandla dina symtom med läkemedel, samt vid behov ge stöd av näring. Konservativ behandling handlar mer om att upprätthålla livskvalitén. 

Din vårdpersonal kommer att prata med dig för att hjälpa dig att fatta ett välgrundat och genomtänkt beslut.

Fatta rätt beslut

Det är viktigt för din hälsa att du kommer till dina planerade besök och följer din behandlingsplan. Därför är det viktigt att välja en behandling som passar din personliga situation. Kom alltid ihåg - Belöningen för den tid du investerar kan vara ett rikare, mer aktivt och hälsosammare liv.

Du har nu fått en översikt över vilka behandlingsalternativ som finns tillgängliga. Tillsammans med din vårdpersonal kan du diskutera och besluta vilket av dessa behandlingsalternativ som är det lämpligaste för dig.

Läs mer om att fatta rätt beslut i nästa avsnitt. 

Till toppen

1 Mucsi I, Hercz G, Uldall R, Ouwendyk M, Francoeur R, Pierratos A. Control of serum phosphate without any phosphate binders in patients treated with nocturnal hemodialysis. Kidney Int. 1998;53(5):1399-1404. doi:10.1046/j.1523-1755.1998.00875.x

2 Culleton BF, Walsh M, Klarenbach SW, et al. Effect of frequent nocturnal hemodialysis vs conventional hemodialysis on left ventricular mass and quality of life: a randomized controlled trial. JAMA. 2007;298(11):1291-1299. doi:10.1001/jama.298.11.1291

3 Chan CT, Shen SX, Picton P, Floras J. Nocturnal home hemodialysis improved baroreflex effectiveness index of end-stagerenal disease patients. J Hypertens. 2008; 26(9):1795-1800. doi: 10.1097/HJH.0b013e328308b7c8

4 Marshall MR, Polkinghorne KR, Kerr PG, Hawley CM, Agar JW, McDonald SP. Intensive Hemodialysis and Mortality Risk in Australian and New Zealand Populations. Am J Kidney Dis. 2016;67(4):617-628. doi:10.1053/j.ajkd.2015.09.025

5 Rydell H, Ivarsson K, Almquist M, Segelmark M, Clyne N. Improved long-term survival with home hemodialysis compared with institutional hemodialysis and peritoneal dialysis: a matched cohort study. BMC Nephrol. 2019;20(1):52.
Published 2019 Feb 13. doi:10.1186/s12882-019-1245-x

6 Marshall MR, Walker RC, Polkinghorne KR, Lynn KL. Survival on home dialysis in New Zealand. PLoS One. 2014;9(5):e96847. Published 2014 May 7. doi:10.1371/ journal.pone.0096847