Fullständig och noggrann dokumentation är nödvändig för patienter med hemdialys, så att din nefrolog och din vårdpersonal kan få en uppfattning om ditt hälsotillstånd och dialysbehandlingens förlopp. Du kan läsa om vad du ska dokumentera i dina behandlingsinstruktioner, som du får av din behandlande läkare och din vårdpersonal. Att förvara alla dina hälsodokumentationer i en lättillgänglig mapp kan underlätta samtalen med dina läkare.
Om du vill veta mer om hur och varför du ska dokumentera dina vitala parametrar, klicka här.
En begränsad njurfunktion kräver vanligtvis förändringar i kosten. Detta kan vara mindre nödvändigt för hemdialyspatienter, beroende på vilken typ av behandling det gäller.
Sammansättningen av viktiga livsmedelskomponenter som fetter, proteiner och kolhydrater bör anpassas till kroppens förändrade behov. Detsamma gäller ditt vätskeintag, eftersom du kanske inte längre kan utsöndra lika mycket vätska genom njurarna. En dietist kan diskutera alla viktiga aspekter av en kost som passar dig och utarbeta en individuell plan för kost och vätska. Eftersom kost- och vätskebalans är viktiga delar av din behandling är det nödvändigt att du regelbundet kontrollerar din kroppsvikt och den mängd urin som du fortfarande utsöndrar. Prata med din dialysmottagning om detta.
Kontakta din dialysmottagning om en nödsituation skulle uppstå. Be om viktiga telefonnummer från din mottagning och sätt upp dem bredvid telefonen så att alla familjemedlemmar kan se dem. Med tiden kommer du att få erfarenhet och självförtroende så att du vet när du ska kontakta din dialysmottagning.
När den omgivande huden har läkt efter kateterimplantation måste den vårdas väl. Hygien och renlighet är avgörande för att undvika infektioner. För att du ska lära dig hur du tar hand om din kateterutgång kommer din vårdpersonal att ge dig en detaljerad utbildning. Efter vården täcker de flesta patienter utgångsstället med ett litet bandage. På så sätt kan ingenting röra sig och vanligtvis stör katetern inte dina dagliga aktiviteter.
Generellt finns det några tydliga tecken på att peritonit uppstått. Om dialyslösningen är grumlig eller om du får buksmärtor och/eller feber ska du omedelbart ringa din dialysmottagningen.
Illamående och kräkningar kan också tyda på peritonit. Om utflödet är långsammare än vanligt eller om ultrafiltreringen minskar kan det också tyda på peritonit. Din dialysmottagning informerar dig i detalj om de möjliga tecknen på peritonit och hur den ska behandlas. Du ska i första hand vända dig till din dialysmottagning om du misstänker peritonit.
Det finns flera tecken som tyder på en infektion i katetern:
- Rodnad
- Svullnad
- Att det spänner
- Smärta
- Varbildning
Dessa är alla symtom på en infektion i kateterns utgångsställe.
Färgen på varet kan vara mycket olika (brunt, gult, vitt eller grönt) beroende på vilken patogen som orsakat infektionen. Om du misstänker en infektion vid kateterns utgångsställe ska du omedelbart kontakta din dialysmottagning.
En permanent kärlaccess kallas också för AV-fistel eller AV-graft. Det är ett kirurgiskt ingrepp där en ven och en artär kopplas samman (vanligtvis i underarmen) för att skapa en permanent access. Denna accessen punkteras med en nål vid varje HD-behandling. Accessen är nödvändig för att permanent kunna utföra hemodialys. AV-graftet syns som en liten utbuktning under huden.
Läs mer om ditt liv med dialys i nästa avsnitt.
