Välj land:

Varning

All läkemedels- och medicinteknisk information på denna webbplats riktar sig enbart till vårdpersonal inom EU.

Genom att klicka på knappen "Acceptera och godkänn" försäkrar du att du har tagit del av denna information och att du är sjukvårdspersonal inom EU.

Vätskehantering för hemodialys

Siluett av genomskinlig blå man

Effektivt hjärtskydd

  • Minskad mortalitet1
  • Reduktion av intradialytiska hypotensiva episoder2
  • Kostnadsbesparande potential

Avancerad vätskehantering för effektivt hjärtskydd

Potentiella kostnadsbesparingar av vätskehantering

BCM-Body Composition Monitor

Från teknik till behandling

BCM – Body Composition Monitor separerar överflödig vätska (överhydrering) från kroppens muskelvävnad och fettvävnad baserat på en unik kroppssammansättningsmodell.  

Att vägleda hemodialyspatienten på den säkra vägen mellan volymöverbelastning och dehydrering kan vara svårt i den kliniska vardagen.

  • Bedömning av vätskestatus baserat på subjektiva indikatorer har varit en begränsande faktor på grund av brist på objektivitet
  • Flera andra metoder som har föreslagits är ofta otillgängliga, dyra eller svåra att hantera
  • Viktigast är att de är oförmögna att kvantifiera övervätskning eller brister


BCM-Body Composition Monitor är den enda apparaten för kroppssammansättning som är speciellt utformad för patienter med ESRD och är hörnstenen i Fresenius Medical Cares behandlingsprogram Advanced Fluid Management. Den mäter och kvantifierar viktiga vätske- och näringsparametrar och ger tillförlitligt beslutsunderlag för vätske- och näringshantering hos dialyspatienter.

BCM-Body Composition Monitor mäter icke-invasivt, snabbt och kostnadseffektivt vid sängkanten.

Relaterat innehåll

1 Wizemann V. et al., Nephrology Dialysis Transplantation (2009); 24: 1574-1579.
2 Machek P. et al., Nephrology Dialysis Transplantation (2010); 25: 538-544.
3 Arneson T. et al., Clinical Journal of the American Society of Nephrology (2010); 5: 1054-1063.
4 Arneson T. et al., Clinical Journal of the American Society of Nephrology (2010); 5: 1054-1063.