Ett stort steg
Belöningen för allt hårt arbete kom 1992, då 4008-serien lanserades. “Vi kände allihop en enorm eufori när vi presenterade systemet på ERA-EDTA, European Renal Associations och European Dialysis och Transplant Associations årliga konferens i Paris”, säger Spickermann. Responsen var överväldigande. Spickermann fortsätter med att förklara hur bolaget, stärkt av sina framgångar, under de år som följde fortsatte att bygga vidare på sitt tekniska ledarskap både vad gällde dialysatorerna – systemets hjärta – och själva dialysmaskinen. En annan milstolpe var lanseringen av 5008-systemet år 2005. Det gav patienterna betydande fördelar och ökade överlevnadsfrekvensen med 35 procent.
Att bli marknadsledare
De ständiga förbättringarna av dialysutrustningen var det som banade vägen för en marknadsledande ställning. År 1999 hade redan 100 000 dialysmaskiner rullat av tillverkningsbandet i Schweinfurt. Bara fyra år senare behandlade vi långt över 100 000 patienter om året, och den årliga tillverkningen hade ökat till över 50 miljoner dialysatorer. Produktionen av dialysatorer passerade 500-miljonersstrecket år 2007 och miljardstrecket sex år senare.
Kontinuitet trots komplexitet
En sak som definierar oss är kontinuitet. Detta framgår både av bolagets tillväxt och de löpande förbättringarna av själva maskinen. Ja, det handlar ofta om små framsteg, men varje litet steg ger patienterna ökad livskvalitet och längre förväntad livstid. ”I mina ögon finns ingen bättre motivation”, betonar Spickermann. ”Den stora utmaningen är att återskapa njurens komplicerade funktion så effektivt som möjligt”, tillägger han. Därför är även dialysmaskinens design lika komplicerad. Den består av cirka 8 000 delar, av vilka vissa är tillverkade av högspecialiserade material som har särskilda egenskaper. Exempelvis måste de vara biokompatibla. Med andra ord får komponenterna inte överföra några orenheter till blodet. De måste också klara höga temperaturer, syror och baser. Ventilerna är en annan nyckelkomponent. De måste fungera med absolut precision och tillförlitlighet under sin långa driftstid på cirka 5 000 timmar om året, med en genomsnittlig användningstid på tio till tolv år. ”Det är också viktigt att de olika komponenterna fungerar i perfekt harmoni med varandra, precis som kugghjulen i ett urverk, så att blodparametrar som temperatur och pH-värde och patientens cirkulation förblir stabila”, understryker Spickermann. Han förklarar att blodets sammansättning inte får ändras för snabbt, och att koagulation måste förebyggas. ”Att vi lyckats bemästra denna komplexa utmaning gör att vi skiljer oss från mängden”, säger Spickermann.